Vad ska man lita på?

Vad ska man lita på?

Jag står framför spegeln och tittar mig själv i ögonen. Varför står jag här? Varför ägnar jag min tid till att syna alla mina dåliga sidor? För enligt mig är det precis vad spegeln är till för. Vi lär oss hur vi ser ut, men vet vi hur vi uttrycker oss med vår kropp? Jag, en femtonårig själ, med en hjärna fylld av tonårstankar, har absolut ingen aning om hur jag använder min kropp när jag pratar eller tänker. Men jag vet mycket väl att ingen känner mig förrän de har pratat med mig, om ens då. Frågan är då, kan man lita på andra människors kroppsspråk?

Många tror att kroppsspråket gör det du säger mycket tydligare, men jag har valt att se det lite från en annan synvinkel. Ifall du är medveten om hur du uttrycker dig med kroppen kommer det vara svårt att tyda dina känslor. Du kan helt enkelt gömma dina känslor långt inne, stänga in dem, för med hjälp av ditt kroppsspråk kommer ingen, i de flesta fall, kunna gräva i dig och hitta dem. Ifall du har ett tydligt kroppsspråk som inte visar någonting annat än det du vill att det ska visa, så kan du gömma dig bakom det. Det finns många som är så sjukt självmedvetna men aldrig någonsin ens kollar på dig eller slänger ur sig ett ”hur mår du?” när du kliver in i klassrummet eftersom du inte gråter bara för att du är ledsen. Ifall du ler, så tror de flesta att du är okej. Men ni? Ingen vet hur jag känner, förrän de har hört mig säga något som är sant. 

Alla människor skaffar sig snabbt en uppfattning, antingen medvetet eller omedvetet, om andra personer. Du skaffar dig en uppfattning om deras språk, hur de rör sig eller hur de klär sig. Det finns normer som talar om hur tjejer ska röra sig, prata eller gå likaväl som det finns normer som berättar om hur killar ska göra saker. Den stereotypa kvinnan ska röra sig elegant och absolut inte klumpigt, du ska använda ett vårdat språk och ifall du ens tänker tanken att sitta med benen isär så dömer folk dig till någon du kanske inte är. Därför tycker jag, att kroppsspråk är väldigt lätt att misstolka och kan ibland leda till att folk drar slutsatser om vem du är, innan du ens har hunnit öppna munnen. Att behöva tänka på att man är tjej eller kille innan man pratar känns fel. Språket blir ju lite en del av din identitet. Ifall du svär mycket anses du som kaxig och tvärtom. Vårt samhälle har byggts upp på ett vis där killar använder vissa uttryck och tjejer använder andra. Ifall en kille skulle använda sig av en ”tjejig röst” och andra ”tjejiga” uttryck, så skulle han snabbt bli dömd för att vara fjantig eller pinsam. Varför? Jag vet inte. 

Jag vet själv att jag är väldigt bra på att gräva gropar inuti mig, kasta ner känslorna och täppa till hålen. Alla har saker inom sig som ingen vet om. Jag kan ignorera dig med hela min kropp, min blick och med mina ord och du antar att jag inte tänker på dig. Ingen kommer någonsin få veta att min femtonåriga hjärna går på högvarv bara för att du går förbi. Ingen vet säkert, ifall jag inte berättar det för dig. Mitt kroppsspråk ljuger för dig och du tror på det. Du litar på mitt kroppsspråk. 

Så klart så går det ju från person till person hur mycket man väljer att dölja sina tankar och känslor med hjälp av sitt kroppsspråk. Vissa människor är så lätta att tyda, de ger utlopp för sina känslor med hjälp av sitt kroppsspråk. På så sätt kan jag lätt få reda på hur de mår, utan att ens fråga. Men frågan är då, varför litar folk mer på kroppsspråket än de folk säger med ord? En fråga som enligt mig, är mycket svår att svara på. Vi lär oss att man kan lita mer på kroppsspråk än på ord och på så sätt så gör vi det. Ifall någon är omedveten om sitt kroppsspråk så är det väldigt lätt att läsa hur personen mår eller vad den tycker bara genom att titta på dess ansiktsuttryck. Men de personerna som är medvetna om sitt kroppsspråk kan vara väldigt kluriga att läsa av. För mig som människa, är det väldigt svårt att veta ifall folk är medvetna eller omedvetna, eftersom jag inte litar på folks kroppsspråk i vissa fall. Det är svårt att veta när man inte ska lita på folk och när man ska det. Magkänslan är något jag brukar följa när jag inte riktigt vet ut eller in. Jag vill inte vara en människa som folk tror är kall på både insida och utsida, men jag vill heller inte vara alldeles för blåögd. 

Det finns ju dock olika slags kroppsspråk. Du kan använda dig av gester med hjälp av armar och händer som du använder hela tiden, omedvetet. Det använder du oftast för att förstärka vad du tycker och tänker. Ifall du vill att någon ska gå någonstans så kan du säga ”gå dit!” samtidigt som du pekar med din hand. Det är inte gesterna jag pratar om. Jag pratar mer om de lite avlägsna kroppsspråket, hur nära du går andra personer eller hur ditt ansiktsuttryck ser ut. Sedan finns de ju kroppsspråk som i olika kulturer betyder olika saker, t.ex kyssar. I vissa kulturer kysser du okända folk på kinderna när du hälsar och i vissa används bara kyssar till nära och kära. 

Jag ställer mig frågan igen, framför spegeln, kan man lita på folks kroppsspråk? Nej det tycker inte jag, för du måste lära känna dem på insidan, för att veta vem dem är. Men ibland, istället för att stänga in känslorna, kanske du ska försöka prata om hur du känner, för ibland är livet faktiskt inte så allvarligt som det framstår i dina tankar.