Påvisa näringsämnen i skolmaten

Syfte:

Syftet med laborationen var att ta reda på vad de olika födoämnena i en skollunch innehåller.

Mtrl:

trefot, bägare, brännare, broccoli, ostsås, potatis, morot, bröd, smör, mjölk, bönor, bricka

NaOH, CuSO_4,   jod, blandstav, sked, vatten, kaffefilter och ett antal provrör

Utförande: 

Börja med att hämta en skollunch som i vårt fall var broccolisoppa och cowboysoppa, ett glas mjölk och en skiva bröd med smör och ost. Välj sedan åtta av sakerna som finns i. Jag valde ostsås, broccoli, mjölk, smör, bröd, bönor, potatis och morot. Det vi fick i uppdrag att göra var att ta reda på i vilka dessa saker det fanns protein, stärkelse, fett och sedan även ta reda på ifall det innehöll monosackarider (enkla sockerarter) eller polysackarider (dubbla sockerarter). 

Med hjälp av trommesprov (läs här hur du gör ett sådant) så kunde vi snabbt och enkelt få veta ifall t.ex broccolin innehöll mono- eller polysackarider. För att ta reda på ifall ingredienserna innehöll stärkelse så är de såpass lätt att du bara behöver göra om din ingrediens till vätskeform (vilken kan vara lite klurigt ibland) och sedan droppa i lite Jod i vätskan. För att testa protein, stärkelse och fett så använder du dig av biuretsprov (läs här hur du gör detta).

För att tillsist testa fett så droppar du lite av vätskan på ett kaffefilter. Du kan sedan jämföra med vatten för att se vilket som torkar snabbast. Ifall ingrediensen torkar långsammare än vattnet så har du då bevisat att det innehåller fett. 

Hypotes: 

Innan jag började labba så gjorde jag en hypotestabell som jag sedan kunde jämföra med resultatet. Den såg ut såhär: 

Jag tänkte ungefär såhär att; det som jag anser är nyttigt hade sammansatta sockerarter eftersom sammansatta sockerarter. Baserat på det vi lärt oss på lektionen så visste vi ju att fotosyntesen lagrade överskottsenergi i växter och plantor. På så sätt så kunde jag räkna ut att de födoämnen som inte var animaliska innehöll stärkelse. De animaliska födoämnena var jag osäker på. Jag visste att det fanns protein i både mjölk och bönor. Frågan är bara varför jag inte kryssat i protein på ost och smör då också.. Djuren lagrar överskottsenergi i fettvävnad och på så sätt så kunde jag räkna ut att allt som kommer från djuren, innehåller fett. 

Ifall rutan är markerat med ett x så betyder det att det innehåller t.ex fett.

Resultat:

Slutsats:

Mina resultat stämmer till viss del med hypotesen. Det som skiljer sig är väl då ifall det är monosackarider eller polysackarider i födoämnena. Jag visste inte riktigt hur man skulle tänka för att få reda på detta. Men nu vet jag att man lätt kan räkna ut ifall det finns stärkelse i en råvara. Ifall det då finns stärkelse så finns det polysackarider. Molekylkedjan innehåller då 300 sockermolekyler eller mer. Läs mer om detta längre ner. 

Det vi kom fram till var att allt innehåller ju trots allt inte socker. Det är svårt att få fram ett resultat på de ingredienser där det inte finns något socker. T.ex i smör så skrev vi att det var sammansatta sockerarter (polysackarider) eftersom det inte reagerade på Trommes prov. Men nu senare så tänker man ju lite såhär: finns det verkligen socker i smör? Nej. Smöret härstammar ju från grädde som man sedan vispar till fett. Smör, mjölk och ost härstammar från kon och innehåller animaliska fetter. 

Det vi enkelt kan lista ut är att allt som kommer från djur innehåller protein. Stärkelse bildas i växter och inte i djur. Jag kan se ett mönster i min tabell där alla utom en råvara innehåller antingen stärkelse eller protein. Endast bönor innehåller både och. Jag antar att det är därför vegetarianer äter mycket bönor och linser, eftersom det innehåller både stärkelse och protein. Det finns ju dock saker man inte kan räkna med vilket i detta fallet är ostsåsen som både innehåller massor av olika ingredienser. Som man kan se på tabellen så var resultaten på ostsåsen positivt på stärkelse, protein och fett. Ostsåsen är på så vis en felkälla eftersom det finns spår av allt annat som soppan innehöll, t.ex broccoli. 

Vad man mer vet är att polysackarider finns i två former, stärkelse och cellulosa. De råvaror som innehåller stärkelse borde då även innehålla polysackarider. Mitt resultat säger dock emot detta. Men eftersom jag t.ex mosade moroten så skyndade jag på nedbrytningen och då blir det färre sammansatta sockerarter, på så sätt så är det svårt att få fram ett korrekt resultat. 

De födoämnen som var animaliska innehåller alltså protein. Ett undantag är dock bönor. Sojabönan innehåller lika mycket vitaminer och mineraler som kött. Det innehåller även en del fett och protein. Soja innehåller de 8 essentiella proteinerna som kroppen inte själv kan tillverka. Sojaprotein har samma goda kvalitet som animaliskt protein. I detta fallet syftar jag då på sojabönan. Protein finns i bönan för att bönan är väldigt bra på att ta upp kväve. Kväve behövs för att bilda protein. 

Det var väldigt många ämnen som innehöll monosackarider. Detta kan bero på att dessa födoämnena var tillagade. 

Några fler felkällor kan vara att smöret inte löser upp sig i vatten och på så sätt så var det mycket svårt att få det till flytande form och då kan de vara svårt att få ett fullständigt resultat.

Växter lagrar överskottsenergi från solljuset som kolhydrater och djuren lagrar överskottsenergi i form av fett. 

Kemisk teori: 

Kolhydraterna bildas genom fotosyntesen. När en växt får solljus så omvandlar den denna energin till kolhydrater. Man kan kortfattat beskriva de olika reaktionerna i fotosyntesen med denna formel: koldioxid + vatten + ljusenergi → socker (glukos) + syre. 

Fotosyntesen lagrar sedan energin som i detta fall har blivit socker i potatis eller morot. Den lagrar det då i form av stärkelse. 

Varför vissa födoämnen reagerade på Trommes prov fortare än beräknat kan bero på att dessa var tillagade. Ju mer man kokar ett födoämne ju mer bryts de sammansatta sockerarterna ned. 

Man vet att det finns stärkelse i bröd eftersom det är gjort på olika sädesslag där fotosyntesen har sparat överskottsenergi. Växter omvandlar socker till stärkelse. Och i just brödet, så finns det ju t.ex vete.

Både mjölk ost och smör innehåller protein. Proteinet används för att bygga upp celler. Man vet ju själv att vuxna brukar tjata på en att dricka extra mycket mjölk så blir man stor och stark. Proteinet finns då i mjölken så att kalven kan växa till sig och bli stor. 

Här är några bilder från laborationen.