Propagandafilm

http://www.youtube.com/watch?v=BTMpZdRT3p4

Om du vill se i helskärmsläge, klicka på youtube-knappen.

Skådespelare
Maria som huvudperson
Noor som full kompis (deprimerad när huvudperson är försvunnen)
Sara som full kompis
Hedda som dansare och kompis
Soniya som dansare och kompis

Puls och andningsfrekvens

Syfte: Titta på hur puls och andning reagerar vid ansträngning. 

Mtrl: Försökspersoner, trappa (kan var andra saker men kroppen måste ansträngas), stoppur, papper och penna (alternativt dator)

Utförande: Försökspersonen förbereddes för undersökningen (ta gärna på träningskläder). En trappa hittades och dit gick vi med något vi kunde anteckna resultaten på och även ett stoppur (finns på de flesta mobiler). Vilopulsen/Normalpulsen mättes först och sedan den normala andningsfrekvensen. Det skrevs ner på datorn. I tre minuter skulle sedan försökspersonen springa upp och ner i en trappa i 100%. Efter en minut stannade vi stoppuret och försökspersonen stannade (vilade inte) för att mäta sin puls och sin andningsfrekvens. Både pulsen och andningsfrekvensen togs i 10 sek och multiplicerades sedan med sex så att vi fick pulsen och andningsfrekvensen för en minut. Stoppuret sattes igång och undersökningen fortsatte. Efter ytterligare en minut stannade vi stoppuret och pulsen och andningen mättes ut på samma sätt igen. Efter den tredje och sista minuten mättes pulsen och andningsfrekvensen ut igen och sedan fick försökspersonen vila. Pulsen och andningen fortsatte att mätas efter varje minut ända tills den normala pulsen och andningsfrekvensen var tillbaka. Samma sak gjordes sedan med en annan försöksperson. Ett diagram ritades sedan i programmet Numbers för att jämföra resultaten. 

Resultat: Diagram

Slutsats: Ju större skillnad det är mellan vilopulsen och maxpulsen, desto bättre kondition har du. Din puls ska alltså gå upp snabbt, och sedan när du sätter dig och vilar efter de tre minuterna, då ska din puls sjunka snabbt. Så om man skulle jämföra mellan mig och Karolina så kan man se att den som har bäst kondition av oss är jag. Min puls gick upp snabbt och gick sedan ner till min vilopuls ungefär på en minut. Karolinas gick inte upp alls mycket men den sjönk snabbt. Om man tittar på resultatet över Grupp 2. Så kan man se att den blåa kurvans (Karolina) och gula kurvans (Hedda) maxpuls inte var långt ifrån vilopulsen. Det tyder alltså på sämre kondition. Rasmus fick upp sin kurva ett stort steg upp efter 2 min. Gustaf och Eriks kurvor steg snabbt och mycket och det tyder på bra kondition. Men de kunde inte sänka pulsen så snabbt, vilket tyder på dålig kondition. Så man kan säga att de har bra kondition. Samma sak gäller Rasmus. Den gröna kurvan i Grupp 2s resultat och den blåa i Karolinas och Marias (Maria) tyder på bra kondition. Kurvan höjs snabbt och sänks också snabbt. 

Så man kan säga att om konditionen är bra så ska kurvan höjas snabbt och det ska vara stor skillnad mellan max- och vilopuls. Kurvan ska sedan gå neråt snabbt när du sätter dig och vilar. Om detta inte är fallet, har du inte så bra kondition och måste träna upp den för att den ska bli bra. 

Ingen av oss andades speciellt mycket. För att sänka pulsen snabbt ska man ta långa och djupa andetag. 

Felkälla: Min försöksperson (Karolina) hade en aning ont i knät så hon kunde inte köra max under de tre minuterna. Det kan göra så att man lätt för fel Resultat. Ni kan se i hennes diagram att hennes puls inte ökade speciellt mycket. 

Hypotes kroppen

För att hjärtat ska kunna pumpa ut blod i kroppen så behöver den syre. Det är därför andningen stiger när man anstränger sig, för att hjärtat behöver mer syre. Med lungornas hjälp så andas man in syre. Det är därför konditionen är sämre om man röker eftersom det belastar lungorna, det gör alltså så att lungorna inte kan få in tillräckligt mycket syre till hjärtat så att den ska kunna pumpa ut tillräckligt mycket blod. Om man har astma så är lungorna mindre och det blir svårare att andas då, man måste ta en medicin när man har ansträngt sig så att lungorna utvidgas. Ju snabbare hjärtat slår, ju snabbare cirkulerar blodet i kroppen. 

DETTA ÄR VAD JAG TROR, VI SKA ARBETA MED DETTA.

Syfte: Sifferbehandla och rita diagram i programmet Numbers. 

Mtrl: Pinne, våg, såg, täljarkniv, måttband, dator (Numbers).

Utförande: Vi gick ut i skogen och hämtade en ganska tjock pinne. Den torkades sedan av så att allt smuts försvann. Tyngdpunkten mättes sedan ut med hjälp av en kniv. Pinnen lades på knivsegget och där pinnen inte tippade, där sågade vi sedan pinnen så att pinnen delades i två. Dom vägdes sedan på en våg och mättes även med ett måttband. Resultaten skrevs in i programmet Numbers, där även längden multiplicerades med vikten. Vi bildade sedan stapeldiagram i samma program, Numbers. 

Resultat: 

Grupp 2s resultat

De med störst vridmoment i Grupp 2.

Medelvärde på Grupp 2.

Slutsats: Om du har varit ytterst noggrann och hittat tyngdpunkten så ska dina staplar som visar längden x brädden vara exakt lika höga. Dina pinnar behöver inte alls väga lika mycket, eller var lika långa, bara de blir samma produkt när du har multiplicerat dom tillsammans. I grupp 2 så var det ingen som hittade den exakta tyngdpunkten, men det var vissa som var väldigt nära. I ca 7 av 14 fall blev staplarna någorlunda jämna. Det motsvara r alltså 50% av Grupp 2. Medelvärdet på Grupp 2 bevisar att vi inte hittat den exakta tyngdpunkten i alla grupper, då man kan se att stapel 1 är en aning kortare än stapel 2

Felkälla: Diagrammet kan lätt bli fel om man inte särar på de som har väldigt tunga och långa pinnar från de som har mindre tunga pinnar som väger mindre. Annars blir det lätt så att det tunga och långa pinnarna trycker ner dom lätta och korta pinnarna och det blir då svårare att få fram ett resultat och en slutsats.

Interview

H2O's kokpunkt

Syfte: Att mäta temperaturökningen i 200ml H2O under loppet av högst 20 min.

Mtrl: 

Trefot 

Trådnät 

Bägare 

Mätcylinder 

H2O

Tidtagare 

Termometer 

Brännare

Tändstickor

Utförande: Vi tog fram allt material och satte upp det (se bild 1). Sedan hämtades en bägare med 200cl vatten. Vi vred sedan på gaskranen så att gasen sattes igång. En tändsticka var då redo att skapa en låga. Trefoten med trådnätet sattes över lågan och bägaren sattes sedan överst. En termometer låg hela tiden i bägaren för att kunna mäta temperaturen efter varje minut. Vi tog foto och filmade undersökningen. Vi höll på tills termometern visade samma temperatur tre gånger i rad. Efter vattnet haft samma temperatur tre gånger så mätte vi upp vattnet och tittade på hur mycket vatten det fanns kvar efter kokningen. 

Resultat: I början steg temperaturen väldigt snabbt, sedan saktade den in och tog sig långsamt uppåt. Efter 7 minuter var temperaturen 65 grader och då började det synas små bubblor i bägaren (se film tid: 00-10 sek). Vid 12 minuter satte vattnet fart och steg från 58,5 till 87, då det även började ryka (se film tid: 24-32 sek). Efter 20 minuter hade vårt vatten haft nästan samma temperatur tre gånger (97, 96,5 97, vattnet kokade då (se film tid: 16-32 sek) . Vi mätte då upp vattnet och såg att endast 171cl fanns kvar i bägaren. 

Slutsats: H2O kan inte få en temperatur som är högt över 100, eftersom 100 är dess kokpunkt. De håller sig runt hundra. Varför vatten hade försvunnit var för att det hade gått om från flytande form till gasform. Sedan varför vårt vatten tog så långt tid på sig att nå upp till ca 100 grader kan bero på att vår låga vart svag. Vattnet börjar att koka för att molekylerna blir varma, de börjar sprida ut sig och röra sig mer och mer ju högre temperaturen blir. 

Men ju mer vattenånga som stiger, borde inte vattnets temperatur stiga snabbare då? Jag trodde det, men det stämde inte. För oss var det tvärtom. Vattnets temperatur steg långsammare och långsammare ju längre tiden gick. Ju närmre den kom sin kokpunkt, desto långsammare steg den.

Bild 1. Uppställning av MTRL.

Linjediagram över resultat

Reflektion OPTIK-området