Puls och andningsfrekvens

Syfte: Titta på hur puls och andning reagerar vid ansträngning. 

Mtrl: Försökspersoner, trappa (kan var andra saker men kroppen måste ansträngas), stoppur, papper och penna (alternativt dator)

Utförande: Försökspersonen förbereddes för undersökningen (ta gärna på träningskläder). En trappa hittades och dit gick vi med något vi kunde anteckna resultaten på och även ett stoppur (finns på de flesta mobiler). Vilopulsen/Normalpulsen mättes först och sedan den normala andningsfrekvensen. Det skrevs ner på datorn. I tre minuter skulle sedan försökspersonen springa upp och ner i en trappa i 100%. Efter en minut stannade vi stoppuret och försökspersonen stannade (vilade inte) för att mäta sin puls och sin andningsfrekvens. Både pulsen och andningsfrekvensen togs i 10 sek och multiplicerades sedan med sex så att vi fick pulsen och andningsfrekvensen för en minut. Stoppuret sattes igång och undersökningen fortsatte. Efter ytterligare en minut stannade vi stoppuret och pulsen och andningen mättes ut på samma sätt igen. Efter den tredje och sista minuten mättes pulsen och andningsfrekvensen ut igen och sedan fick försökspersonen vila. Pulsen och andningen fortsatte att mätas efter varje minut ända tills den normala pulsen och andningsfrekvensen var tillbaka. Samma sak gjordes sedan med en annan försöksperson. Ett diagram ritades sedan i programmet Numbers för att jämföra resultaten. 

Resultat: Diagram

Slutsats: Ju större skillnad det är mellan vilopulsen och maxpulsen, desto bättre kondition har du. Din puls ska alltså gå upp snabbt, och sedan när du sätter dig och vilar efter de tre minuterna, då ska din puls sjunka snabbt. Så om man skulle jämföra mellan mig och Karolina så kan man se att den som har bäst kondition av oss är jag. Min puls gick upp snabbt och gick sedan ner till min vilopuls ungefär på en minut. Karolinas gick inte upp alls mycket men den sjönk snabbt. Om man tittar på resultatet över Grupp 2. Så kan man se att den blåa kurvans (Karolina) och gula kurvans (Hedda) maxpuls inte var långt ifrån vilopulsen. Det tyder alltså på sämre kondition. Rasmus fick upp sin kurva ett stort steg upp efter 2 min. Gustaf och Eriks kurvor steg snabbt och mycket och det tyder på bra kondition. Men de kunde inte sänka pulsen så snabbt, vilket tyder på dålig kondition. Så man kan säga att de har bra kondition. Samma sak gäller Rasmus. Den gröna kurvan i Grupp 2s resultat och den blåa i Karolinas och Marias (Maria) tyder på bra kondition. Kurvan höjs snabbt och sänks också snabbt. 

Så man kan säga att om konditionen är bra så ska kurvan höjas snabbt och det ska vara stor skillnad mellan max- och vilopuls. Kurvan ska sedan gå neråt snabbt när du sätter dig och vilar. Om detta inte är fallet, har du inte så bra kondition och måste träna upp den för att den ska bli bra. 

Ingen av oss andades speciellt mycket. För att sänka pulsen snabbt ska man ta långa och djupa andetag. 

Felkälla: Min försöksperson (Karolina) hade en aning ont i knät så hon kunde inte köra max under de tre minuterna. Det kan göra så att man lätt för fel Resultat. Ni kan se i hennes diagram att hennes puls inte ökade speciellt mycket.