Fyra grundkomponenter

Kondensatorn lagrar laddning. En kondensator byggs upp av två elektriskt ledande ytor som inte berör varandra. Mellan ytorna finns ett isolerande material. En elektrisk ström som kopplas till ytorna gör dem laddade. Den ena ytan får plusladdning och den andra minusladdning.

Dioden likriktar ström. Dioden släpper igenom ström åt ena hållet men inte åt det andra.

Motståndet/resistorn används för att minska strömmen i en krets. Motståndet/resistorn har resistans. Enheten för resistans är 1 ohm (1Ω).  Resistorn försvårar för den elektriska strömmen att ta sig fram. Man kan alltså styra elektriska strömmar med resistorer.

Transistorn förstärker en variation i strömmen.  Transistorer byggs av tunna skikt av kisel, de drar mycket lite ström och tål hårda stötar. Den låter en mycket svag ström styra en starkare ström.

Genetiska klungar

A. 50%
         S        v     
v      Sv      vv
v      vS      vv

B. Eftersom det fortfarande finns arvsanlag kvar från vitt så finns det alltid chans att någon unge blir vita även fast svart är dominant. Man kan bära med anlag för vit färg dvs Sv. Om man sedan parar sig med en kanin som också har Sv så finns det 25% chans till att en av kaninerna blir vita.

C. 1  a) Aa  b) Aa  c) aa
2.  50%

D.
a) Har anlag, Ja
b) Kan vara, troligtvis inte
c) Ja
d) Ja
e) Ja
f) Ja
g) Nej

Resultat och Slutsats - Ekologiska Fotavtryck

Här kan du titta på mina resultat.
Här kan du läsa mina resonemang kring mina resultat inklusive mål, slutsats och felkällor!

Frågor kring växthuseffekten

1. 1800-talet
2. Svante Arrhenius var en svensk forskare som visade koldioxidens roll för växthuseffekten. Han förutspådde att förbränning av kol skulle förstärka växthuseffekten och höja temperaturen.
3. Det är varmare på planeten Venus än på Jorden. På grund av att det finns för mycket växthusgaser där. 
4. På Mars är det kallare än på Jorden. Där är temperaturen minus 20 grader på grund av att det finns för lite växthusgaser. 
5. Det finns för mycket respektive för lite växthusgaser på Venus och Mars. 
6. På 1980-talet gjordes en viktig upptäck. Forskningsstationen i Antarktis undersökte isen och på så sätt kunde de följa klimatets och atmosfärens utveckling under 400 000 år. Forskarna sa att koldioxidhalten i atmosfären förutspår den kommande temperaturen. De upptäckte att koldioxidhalten i de högsta islagren stiger till nivåer som inte existerat på 400 000 år. Temperaturen skulle enligt deras hypotes stiga i motsvarande grad.
7. 0,7 °C
8. Mellan 2-6 °C
9. Vattenånga, koldioxid, ozon, metangas.
10. Boskapsuppfödning släpper ut stora mängder metangas i atmosfären och bidrar till växthuseffekten. När organismer bryts ned bildas metangas. Djuren i boskapen släpper ut mycket metangas genom spillning. 
11. Ett avtal som länder skriver på där man lovar att man ska minska en viss mängd utsläpp på en viss tid. 

Ekologiska fotavtryck

Läs mitt PM om ekologiska fotavtryck som jag arbetat med denna vecka här!

Klicka här för att komma till min enkla blogg med miljötips!

Hitta en liten scrapbook här, något jag kanske kommer använda senare i mitt arbete.

Växthuseffekten

Min text hittar du här.

10 snabba frågor

1. Vilken process binder (tar bort) mest kol från atmosfären?
Fotosyntesen



2. Nämn tre fossila bränslen.
Olja, naturgas, kol



3. På vilket sätt bidrar människan till att öka mängden kol, och därmed växthuseffekten, i atmosfären?
Äter för mycket kött, kör för mycket bilar som släpper ut koldioxid i atomsfären, använder sig för lite av biobränslen. Människor hugger ner för mycket skog och växter som tar upp koldioxid. Vi tar ut kolatomer från det långa kretsloppet och får det att delta i det korta kretsloppet. 



4. Sker fotosyntesen både på land och i vatten?
JA

5. Var finns det största lagret (reservoaren) av kolatomer?
Berggrunden (Sedimentära bergarter, fossila bränslen)



6. Vad är torv?
Torv består av växtdelar i mossar och kärr, som på grund av brist på syre endast delvis förmultnat. I sådana fuktiga marker hindrar vattnet de döda växterna från att brytas ner fullständigt. Torv är ett bra jordförbättringsmedel, och torv djupare i marken kan användas som bränsle. I Sverige finns stora torvmarker, där man bryter torv i stor skala.

7. Var hamnar kolatomerna när nedbrytarna på land brutit ned döda växtdelar?
Koldioxid i luften

8. Med hur många ton ökar mängden kol i atmosfären varje år?
3 miljarder ton

9. Hur mycket kol hamnar i atmosfären på grund av att människan förbränner fossila bränslen?
6 miljarder ton



10. Vad blir de landlevande växternas nettoeffekt på mängden kol i atmosfären?
Vi har för få landlevande växter för att ta hand om all koldioxid i atomsfären för vi puttar ut för mycket koldioxid. Dessutom tar vi död på de landlevande som tar upp koldioxid. 

Växthuseffekten

Orsaker till och effekter av växthuseffekten! Här. 

Undersökning av Kondomer

Preventivmedel PMI

Slutsats
Man kan lätt komma fram till att kondom är absolut det bästa preventivmedlet då man skyddas mot både oönskad graviditet och könssjukdomar. Det är också den som faktiskt inte påverkar kvinnan. Många av preventivmedlen som kvinnor använder påverkar hormonerna kvinnan. Man kan få ont i huvudet eller må illa p.g.a alla hormoner.

Många av de preventivmedel som finns är gjorda för kvinnan. Varför är svårt att förklara men det kan bero på att kvinna länge varit längre satt i samhället än mannen och därför borde ta ett större ansvar. På ett sätt kan det ju även bero på att det är svårare att förhindra att mannens sperma kommer ut. Men man borde ju kunna skapa p-pilller för mannen så att de inte kan få utlösning. Jag kan inte påstå att det är särskilt jämställt att faktiskt skapa så många preventivmedel som faktiskt påverkar kvinnans kropp, men endast ett som faktiskt mannen kan använda. Kvinnan måste även lägga väldigt mycket mer pengar på preventivmedel än vad mannen måste. För att minska könssjukdomar och oönskad graviditet borde man  kanske inte ta betalt för t.ex kondom eller p-piller. Ifall man gör det kanske en mindre mängd av befolkningen använder sig av metoden avbrutet samlag.

Många av preventivmedlen vi använder påverkar kvinnan negativt då de preventivmedel som innehåller östrogen ger ökad risk för blodpropp. Man kan även få finnar och må illa väldigt mycket ifall man t.ex tar P-piller.

http://www.umo.se/Sex/Skydd-mot-graviditet/Kondom/
http://www.umo.se/Sex/Skydd-mot-graviditet/P-piller/
http://www.umo.se/Sex/Skydd-mot-graviditet/P-stav/
http://www.umo.se/Sex/Skydd-mot-graviditet/Hormonspiral/

Jämställhet - Smink

Dessa diagram besvarar hur 10 killar har svarat på frågorna som rör om det är konstigt att tjejer respektive killar har smink på sig.

Diagram 1: 8/10 har svarat att de tycker det är konstigt att killar sminkar sig och resten, 2/10, har svarat att de inte tycker det är konstigt. 

Diagram 2: 2/10 har svarat att de tycker det är konstigt att tjejer sminkar sig och 8/10 har svarat att de inte tycker det är konstigt. 

Man ser tydligt en stor skillnad på svaren som även visar att det inte är speciellt jämställt. 80 % av killarna har svarat att de tycker det är konstigt att killar sminkar sig. Även 80 % av killarna har svarat att de INTE tycker det är konstigt att tjejer gör det. Allt detta beror på normer. Normen om att tjejer ska ha smink och killar ska inte ha det. Smink ses som feminint. 

Dessa diagram besvarar hur 9 tjejer har svarat på frågorna som rör om det är konstigt att tjejer respektive killar har smink på sig.

Diagram 1: 6/9 har svarat att de tycker det är konstigt att killar sminkar sig och resten, 3/9, har svarat att de inte tycker det är konstigt. 

Diagram 2: 2/9 har svarat att de tycker det är konstigt att tjejer sminkar sig och 7/9 har svarat att de inte tycker det är konstigt. 

Stor skillnad på dessa diagram där 2/3 av tjejerna tycker det är konstigt att killar sminkar sig. Ett bättre svar om man jämför med killarnas men fortfarande en slutsats på att ganska många tjejer tycker det är konstigt att killar sminkar sig men inte tjejer. 

Dessa diagram visar tjejers respektive killars svar på frågan ifall en kille och tjej skulle bli olika behandlade ifall båda kom till skolan med smink. Det jag menar är alltså ifall de skulle blivit olika behandlade på grund av sminket vilket även jag sagt till de som deltog. 

I båda diagrammen har exakt alla deltagande svarat JA, alltså att de skulle bli olika behandlade ifall båda kom till skolan med smink. När jag frågade ”varför?” svarade de flesta att det bara är så. Killar ska inte ha smink på sig, det är ju konstigt. 

Det var vill ta upp är varför inte killar får ha smink men tjejer får ha det? När skapades denna norm och varför finns den fortfarande kvar? Alla borde väl få se ut som dem vill, utan att bli behandlad annorlunda? Jag kan förstå att man tycker det är konstigare ifall killar kommer smink eftersom killar brukar inte ha smink. På samma sätt som killar inte har klänning. Alla dessa normer kommer fortsätta finnas ifall ingen bryter dem. 

Mens

Klicka här för att komma till min presentation om MENS

Påvisa näringsämnen i skolmaten

Syfte:

Syftet med laborationen var att ta reda på vad de olika födoämnena i en skollunch innehåller.

Mtrl:

trefot, bägare, brännare, broccoli, ostsås, potatis, morot, bröd, smör, mjölk, bönor, bricka

NaOH, CuSO_4,   jod, blandstav, sked, vatten, kaffefilter och ett antal provrör

Utförande: 

Börja med att hämta en skollunch som i vårt fall var broccolisoppa och cowboysoppa, ett glas mjölk och en skiva bröd med smör och ost. Välj sedan åtta av sakerna som finns i. Jag valde ostsås, broccoli, mjölk, smör, bröd, bönor, potatis och morot. Det vi fick i uppdrag att göra var att ta reda på i vilka dessa saker det fanns protein, stärkelse, fett och sedan även ta reda på ifall det innehöll monosackarider (enkla sockerarter) eller polysackarider (dubbla sockerarter). 

Med hjälp av trommesprov (läs här hur du gör ett sådant) så kunde vi snabbt och enkelt få veta ifall t.ex broccolin innehöll mono- eller polysackarider. För att ta reda på ifall ingredienserna innehöll stärkelse så är de såpass lätt att du bara behöver göra om din ingrediens till vätskeform (vilken kan vara lite klurigt ibland) och sedan droppa i lite Jod i vätskan. För att testa protein, stärkelse och fett så använder du dig av biuretsprov (läs här hur du gör detta).

För att tillsist testa fett så droppar du lite av vätskan på ett kaffefilter. Du kan sedan jämföra med vatten för att se vilket som torkar snabbast. Ifall ingrediensen torkar långsammare än vattnet så har du då bevisat att det innehåller fett. 

Hypotes: 

Innan jag började labba så gjorde jag en hypotestabell som jag sedan kunde jämföra med resultatet. Den såg ut såhär: 

Jag tänkte ungefär såhär att; det som jag anser är nyttigt hade sammansatta sockerarter eftersom sammansatta sockerarter. Baserat på det vi lärt oss på lektionen så visste vi ju att fotosyntesen lagrade överskottsenergi i växter och plantor. På så sätt så kunde jag räkna ut att de födoämnen som inte var animaliska innehöll stärkelse. De animaliska födoämnena var jag osäker på. Jag visste att det fanns protein i både mjölk och bönor. Frågan är bara varför jag inte kryssat i protein på ost och smör då också.. Djuren lagrar överskottsenergi i fettvävnad och på så sätt så kunde jag räkna ut att allt som kommer från djuren, innehåller fett. 

Ifall rutan är markerat med ett x så betyder det att det innehåller t.ex fett.

Resultat:

Slutsats:

Mina resultat stämmer till viss del med hypotesen. Det som skiljer sig är väl då ifall det är monosackarider eller polysackarider i födoämnena. Jag visste inte riktigt hur man skulle tänka för att få reda på detta. Men nu vet jag att man lätt kan räkna ut ifall det finns stärkelse i en råvara. Ifall det då finns stärkelse så finns det polysackarider. Molekylkedjan innehåller då 300 sockermolekyler eller mer. Läs mer om detta längre ner. 

Det vi kom fram till var att allt innehåller ju trots allt inte socker. Det är svårt att få fram ett resultat på de ingredienser där det inte finns något socker. T.ex i smör så skrev vi att det var sammansatta sockerarter (polysackarider) eftersom det inte reagerade på Trommes prov. Men nu senare så tänker man ju lite såhär: finns det verkligen socker i smör? Nej. Smöret härstammar ju från grädde som man sedan vispar till fett. Smör, mjölk och ost härstammar från kon och innehåller animaliska fetter. 

Det vi enkelt kan lista ut är att allt som kommer från djur innehåller protein. Stärkelse bildas i växter och inte i djur. Jag kan se ett mönster i min tabell där alla utom en råvara innehåller antingen stärkelse eller protein. Endast bönor innehåller både och. Jag antar att det är därför vegetarianer äter mycket bönor och linser, eftersom det innehåller både stärkelse och protein. Det finns ju dock saker man inte kan räkna med vilket i detta fallet är ostsåsen som både innehåller massor av olika ingredienser. Som man kan se på tabellen så var resultaten på ostsåsen positivt på stärkelse, protein och fett. Ostsåsen är på så vis en felkälla eftersom det finns spår av allt annat som soppan innehöll, t.ex broccoli. 

Vad man mer vet är att polysackarider finns i två former, stärkelse och cellulosa. De råvaror som innehåller stärkelse borde då även innehålla polysackarider. Mitt resultat säger dock emot detta. Men eftersom jag t.ex mosade moroten så skyndade jag på nedbrytningen och då blir det färre sammansatta sockerarter, på så sätt så är det svårt att få fram ett korrekt resultat. 

De födoämnen som var animaliska innehåller alltså protein. Ett undantag är dock bönor. Sojabönan innehåller lika mycket vitaminer och mineraler som kött. Det innehåller även en del fett och protein. Soja innehåller de 8 essentiella proteinerna som kroppen inte själv kan tillverka. Sojaprotein har samma goda kvalitet som animaliskt protein. I detta fallet syftar jag då på sojabönan. Protein finns i bönan för att bönan är väldigt bra på att ta upp kväve. Kväve behövs för att bilda protein. 

Det var väldigt många ämnen som innehöll monosackarider. Detta kan bero på att dessa födoämnena var tillagade. 

Några fler felkällor kan vara att smöret inte löser upp sig i vatten och på så sätt så var det mycket svårt att få det till flytande form och då kan de vara svårt att få ett fullständigt resultat.

Växter lagrar överskottsenergi från solljuset som kolhydrater och djuren lagrar överskottsenergi i form av fett. 

Kemisk teori: 

Kolhydraterna bildas genom fotosyntesen. När en växt får solljus så omvandlar den denna energin till kolhydrater. Man kan kortfattat beskriva de olika reaktionerna i fotosyntesen med denna formel: koldioxid + vatten + ljusenergi → socker (glukos) + syre. 

Fotosyntesen lagrar sedan energin som i detta fall har blivit socker i potatis eller morot. Den lagrar det då i form av stärkelse. 

Varför vissa födoämnen reagerade på Trommes prov fortare än beräknat kan bero på att dessa var tillagade. Ju mer man kokar ett födoämne ju mer bryts de sammansatta sockerarterna ned. 

Man vet att det finns stärkelse i bröd eftersom det är gjort på olika sädesslag där fotosyntesen har sparat överskottsenergi. Växter omvandlar socker till stärkelse. Och i just brödet, så finns det ju t.ex vete.

Både mjölk ost och smör innehåller protein. Proteinet används för att bygga upp celler. Man vet ju själv att vuxna brukar tjata på en att dricka extra mycket mjölk så blir man stor och stark. Proteinet finns då i mjölken så att kalven kan växa till sig och bli stor. 

Här är några bilder från laborationen.

Trommesprov

Syftet med laborationen var att bevisa enkla sockerarter.

Utförande:
1. Gör ett varmvattenbad med hjälp av en bägare och en trefot. Använd dig av en brännare.
2. Fyll 4 st provrör med 3 cm H₂O
3. Blanda i 3 tsk Laktos i ett av provrören. Gör samma sak i de andra provrören, fast använd Maltos, Sackaros och Glukos.
4. Droppa i 5 droppar av CuSO₄ (Kopparsulfat) och 5 droppar NaOH (Natriumhydroxid)
5. Rör om ordentligt.
6. Lägg sedan i provrören i varmvattnet och vänta på resultat.

Resultat:
I tre av provrören ändrades färgen, i ett så hände ingenting

Slutsats:
Maltos, Laktos och Glukos kan bevisas som enkla sockerarter med hjälp av Trommesprov. Ifall det sker en reaktion när du testar någonting med Trommesprov så har du bevisat att det är en enkel sockerart.
Vi har även bevisat att Sackaros inte är en enkel sockerart då den inte reagerade. Sackaros är en dubbel sockerart.

Felkällor
Eftersom vi blandade med samma pinne i alla provrören så fick vi fel resultat en av gångerna, det är på så sätt väldigt lätt att inte få rätt. Det är viktigt att undvika att det kommer i andra saker i provrören än det som ska vara där.

Slutresultatet

Länk till min kub

Klicka här för att komma till min hemsida om kuben. Eller här, här eller här. Mitt arbete handlar om Storbritanniens premiärminister under andra världskriget, Winston Churchill.

Instruktioner

Ljudmiljö i 8an och 9an på Gunnesboskolan

Syfte: Syftet med laborationen var att kartlägga hur vår ljudmiljö är i skolan.

Hypotes: Jag tror att ljudnivån inte kommer att gå över smärtgränsen i något ämne. Ljudnivån kommer att vara högst på musiken där instrument spelas. Men eftersom inte vi kommer att mäta i båda årskurserna så kommer inte musiken finnas med. Då tror jag att matsalen kommer att ha högst ljudnivå. Det kommer spela roll hur många elever som finns i klassrummet under undersökningarna. 

Utförande: Ifall du har en Iphone eller Android, ladda ner appen "Buller" i App store eller Android market. Vi valde sedan en undersökningsmetod att använda. Vi valde att mäta ljudnivån fyra gånger i 30 sek. Vi valde även att mäta under vissa lektioner och i vissa årskurser. Vi räknade först hur många eleverna var eftersom det är viktigt. Sedan mätte vi. Mätningarna tog ca 5 min per lektion. Var noga med att planera vart ni ska börja mäta. 

Resultat:

ca 4 årskurser

ca 4 årskurser

16 elever

16 elever

16 elever

16 elever

24 elever

26 elever

Jag har räknat ut snittvärdena till varje ämne.

Slöjd: 64,9 dB

No: 64,7 dB

Labb: 61,8

Matsalen: 75,5 dB

Slutsats:

Det var klart högst ljudnivå i matsalen men det beror på att det är ett stort antal elever där. I de andra ämnena var det antingen ca 25 eller 16 elever. Ljudnivån mellan Slöjd, No och Labb skilde inte så mycket i snittvärdena. Men om man kollar på tabellerna kan man se att ljudnivån skilde en aning mellan 8:ornas labb och 8:ornas syslöjdslektion. I snittvärdena var det ingen stor skillnad om hur många elever det var i klassrummet. Det finns ingen större skillnad mellan 8orna och 9ornas resultat. En dag mätte jag ljudnivån först kl. 11.40 och sedan en gång till en halvtimme senare och då var ljudnivån ungefär samma bara att den hade sänkts ca 2 dB. Vad jag kan komma fram till genom att titta på resultatet är att vi i klass 8 och 9 inte utsätter oss för buller i skolan under slöjd, no och labb. Vi håller en normal ljudnivå. 

Felkällor: Det är väldigt svårt att få fram en bra slutsats ifrån detta. Det var väldigt svårt att mäta på de olika lektionerna eftersom vi bara kunde gå iväg och mäta från våra NO-lektioner. Då blev det svårt att hitta ämnen att jämföra emellan. Det kan även bli fel i resultatet beroende på vad man jobbar med under just den lektionen. För att få fram ett helt korrekt resultat skulle man kanske behöva mäta under samma lektion i en hel termin. För att få reda på mer om Gunnesboskolans ljudmiljö skulle vi även behövt mäta hos alla klasser på hela skolan och sedan dra ett snittvärde på alla klasserna. Men eftersom det inte fanns tid till det valde vi två klasser att jämföra med. 

NO-lektion, slöjdlektion, matsalen, labb

Ljudets hastighet

Ljud

Muskler

Arbetskamrater: Gustaf och Hedda