Undersökning av Kondomer

Påvisa näringsämnen i skolmaten

Syfte:

Syftet med laborationen var att ta reda på vad de olika födoämnena i en skollunch innehåller.

Mtrl:

trefot, bägare, brännare, broccoli, ostsås, potatis, morot, bröd, smör, mjölk, bönor, bricka

NaOH, CuSO_4,   jod, blandstav, sked, vatten, kaffefilter och ett antal provrör

Utförande: 

Börja med att hämta en skollunch som i vårt fall var broccolisoppa och cowboysoppa, ett glas mjölk och en skiva bröd med smör och ost. Välj sedan åtta av sakerna som finns i. Jag valde ostsås, broccoli, mjölk, smör, bröd, bönor, potatis och morot. Det vi fick i uppdrag att göra var att ta reda på i vilka dessa saker det fanns protein, stärkelse, fett och sedan även ta reda på ifall det innehöll monosackarider (enkla sockerarter) eller polysackarider (dubbla sockerarter). 

Med hjälp av trommesprov (läs här hur du gör ett sådant) så kunde vi snabbt och enkelt få veta ifall t.ex broccolin innehöll mono- eller polysackarider. För att ta reda på ifall ingredienserna innehöll stärkelse så är de såpass lätt att du bara behöver göra om din ingrediens till vätskeform (vilken kan vara lite klurigt ibland) och sedan droppa i lite Jod i vätskan. För att testa protein, stärkelse och fett så använder du dig av biuretsprov (läs här hur du gör detta).

För att tillsist testa fett så droppar du lite av vätskan på ett kaffefilter. Du kan sedan jämföra med vatten för att se vilket som torkar snabbast. Ifall ingrediensen torkar långsammare än vattnet så har du då bevisat att det innehåller fett. 

Hypotes: 

Innan jag började labba så gjorde jag en hypotestabell som jag sedan kunde jämföra med resultatet. Den såg ut såhär: 

Jag tänkte ungefär såhär att; det som jag anser är nyttigt hade sammansatta sockerarter eftersom sammansatta sockerarter. Baserat på det vi lärt oss på lektionen så visste vi ju att fotosyntesen lagrade överskottsenergi i växter och plantor. På så sätt så kunde jag räkna ut att de födoämnen som inte var animaliska innehöll stärkelse. De animaliska födoämnena var jag osäker på. Jag visste att det fanns protein i både mjölk och bönor. Frågan är bara varför jag inte kryssat i protein på ost och smör då också.. Djuren lagrar överskottsenergi i fettvävnad och på så sätt så kunde jag räkna ut att allt som kommer från djuren, innehåller fett. 

Ifall rutan är markerat med ett x så betyder det att det innehåller t.ex fett.

Resultat:

Slutsats:

Mina resultat stämmer till viss del med hypotesen. Det som skiljer sig är väl då ifall det är monosackarider eller polysackarider i födoämnena. Jag visste inte riktigt hur man skulle tänka för att få reda på detta. Men nu vet jag att man lätt kan räkna ut ifall det finns stärkelse i en råvara. Ifall det då finns stärkelse så finns det polysackarider. Molekylkedjan innehåller då 300 sockermolekyler eller mer. Läs mer om detta längre ner. 

Det vi kom fram till var att allt innehåller ju trots allt inte socker. Det är svårt att få fram ett resultat på de ingredienser där det inte finns något socker. T.ex i smör så skrev vi att det var sammansatta sockerarter (polysackarider) eftersom det inte reagerade på Trommes prov. Men nu senare så tänker man ju lite såhär: finns det verkligen socker i smör? Nej. Smöret härstammar ju från grädde som man sedan vispar till fett. Smör, mjölk och ost härstammar från kon och innehåller animaliska fetter. 

Det vi enkelt kan lista ut är att allt som kommer från djur innehåller protein. Stärkelse bildas i växter och inte i djur. Jag kan se ett mönster i min tabell där alla utom en råvara innehåller antingen stärkelse eller protein. Endast bönor innehåller både och. Jag antar att det är därför vegetarianer äter mycket bönor och linser, eftersom det innehåller både stärkelse och protein. Det finns ju dock saker man inte kan räkna med vilket i detta fallet är ostsåsen som både innehåller massor av olika ingredienser. Som man kan se på tabellen så var resultaten på ostsåsen positivt på stärkelse, protein och fett. Ostsåsen är på så vis en felkälla eftersom det finns spår av allt annat som soppan innehöll, t.ex broccoli. 

Vad man mer vet är att polysackarider finns i två former, stärkelse och cellulosa. De råvaror som innehåller stärkelse borde då även innehålla polysackarider. Mitt resultat säger dock emot detta. Men eftersom jag t.ex mosade moroten så skyndade jag på nedbrytningen och då blir det färre sammansatta sockerarter, på så sätt så är det svårt att få fram ett korrekt resultat. 

De födoämnen som var animaliska innehåller alltså protein. Ett undantag är dock bönor. Sojabönan innehåller lika mycket vitaminer och mineraler som kött. Det innehåller även en del fett och protein. Soja innehåller de 8 essentiella proteinerna som kroppen inte själv kan tillverka. Sojaprotein har samma goda kvalitet som animaliskt protein. I detta fallet syftar jag då på sojabönan. Protein finns i bönan för att bönan är väldigt bra på att ta upp kväve. Kväve behövs för att bilda protein. 

Det var väldigt många ämnen som innehöll monosackarider. Detta kan bero på att dessa födoämnena var tillagade. 

Några fler felkällor kan vara att smöret inte löser upp sig i vatten och på så sätt så var det mycket svårt att få det till flytande form och då kan de vara svårt att få ett fullständigt resultat.

Växter lagrar överskottsenergi från solljuset som kolhydrater och djuren lagrar överskottsenergi i form av fett. 

Kemisk teori: 

Kolhydraterna bildas genom fotosyntesen. När en växt får solljus så omvandlar den denna energin till kolhydrater. Man kan kortfattat beskriva de olika reaktionerna i fotosyntesen med denna formel: koldioxid + vatten + ljusenergi → socker (glukos) + syre. 

Fotosyntesen lagrar sedan energin som i detta fall har blivit socker i potatis eller morot. Den lagrar det då i form av stärkelse. 

Varför vissa födoämnen reagerade på Trommes prov fortare än beräknat kan bero på att dessa var tillagade. Ju mer man kokar ett födoämne ju mer bryts de sammansatta sockerarterna ned. 

Man vet att det finns stärkelse i bröd eftersom det är gjort på olika sädesslag där fotosyntesen har sparat överskottsenergi. Växter omvandlar socker till stärkelse. Och i just brödet, så finns det ju t.ex vete.

Både mjölk ost och smör innehåller protein. Proteinet används för att bygga upp celler. Man vet ju själv att vuxna brukar tjata på en att dricka extra mycket mjölk så blir man stor och stark. Proteinet finns då i mjölken så att kalven kan växa till sig och bli stor. 

Här är några bilder från laborationen.

Biuretsprov

Bra att komma ihåg:

Protein + lika mycket NaOH + några droppar CuSO4 = lila

Blindtest med vatten = ljusblått

Stärkelse

Droppa Jod på en potatisbit = blir brunt/mörkt

Blanda potatismjöl, vatten och jod = svart/lila

Blindtest med vatten = gult/orange

Fett torkar snabbare än vatten.

Kort slutsats: Ifall du använder dig av biuretsprov så kommer protein bli lila. Samma sak med stärkelse, lila/svart.

Trommesprov

Syftet med laborationen var att bevisa enkla sockerarter.

Utförande:
1. Gör ett varmvattenbad med hjälp av en bägare och en trefot. Använd dig av en brännare.
2. Fyll 4 st provrör med 3 cm H₂O
3. Blanda i 3 tsk Laktos i ett av provrören. Gör samma sak i de andra provrören, fast använd Maltos, Sackaros och Glukos.
4. Droppa i 5 droppar av CuSO₄ (Kopparsulfat) och 5 droppar NaOH (Natriumhydroxid)
5. Rör om ordentligt.
6. Lägg sedan i provrören i varmvattnet och vänta på resultat.

Resultat:
I tre av provrören ändrades färgen, i ett så hände ingenting

Slutsats:
Maltos, Laktos och Glukos kan bevisas som enkla sockerarter med hjälp av Trommesprov. Ifall det sker en reaktion när du testar någonting med Trommesprov så har du bevisat att det är en enkel sockerart.
Vi har även bevisat att Sackaros inte är en enkel sockerart då den inte reagerade. Sackaros är en dubbel sockerart.

Felkällor
Eftersom vi blandade med samma pinne i alla provrören så fick vi fel resultat en av gångerna, det är på så sätt väldigt lätt att inte få rätt. Det är viktigt att undvika att det kommer i andra saker i provrören än det som ska vara där.

Slutresultatet

Ljudmiljö i 8an och 9an på Gunnesboskolan

Syfte: Syftet med laborationen var att kartlägga hur vår ljudmiljö är i skolan.

Hypotes: Jag tror att ljudnivån inte kommer att gå över smärtgränsen i något ämne. Ljudnivån kommer att vara högst på musiken där instrument spelas. Men eftersom inte vi kommer att mäta i båda årskurserna så kommer inte musiken finnas med. Då tror jag att matsalen kommer att ha högst ljudnivå. Det kommer spela roll hur många elever som finns i klassrummet under undersökningarna. 

Utförande: Ifall du har en Iphone eller Android, ladda ner appen "Buller" i App store eller Android market. Vi valde sedan en undersökningsmetod att använda. Vi valde att mäta ljudnivån fyra gånger i 30 sek. Vi valde även att mäta under vissa lektioner och i vissa årskurser. Vi räknade först hur många eleverna var eftersom det är viktigt. Sedan mätte vi. Mätningarna tog ca 5 min per lektion. Var noga med att planera vart ni ska börja mäta. 

Resultat:

ca 4 årskurser

ca 4 årskurser

16 elever

16 elever

16 elever

16 elever

24 elever

26 elever

Jag har räknat ut snittvärdena till varje ämne.

Slöjd: 64,9 dB

No: 64,7 dB

Labb: 61,8

Matsalen: 75,5 dB

Slutsats:

Det var klart högst ljudnivå i matsalen men det beror på att det är ett stort antal elever där. I de andra ämnena var det antingen ca 25 eller 16 elever. Ljudnivån mellan Slöjd, No och Labb skilde inte så mycket i snittvärdena. Men om man kollar på tabellerna kan man se att ljudnivån skilde en aning mellan 8:ornas labb och 8:ornas syslöjdslektion. I snittvärdena var det ingen stor skillnad om hur många elever det var i klassrummet. Det finns ingen större skillnad mellan 8orna och 9ornas resultat. En dag mätte jag ljudnivån först kl. 11.40 och sedan en gång till en halvtimme senare och då var ljudnivån ungefär samma bara att den hade sänkts ca 2 dB. Vad jag kan komma fram till genom att titta på resultatet är att vi i klass 8 och 9 inte utsätter oss för buller i skolan under slöjd, no och labb. Vi håller en normal ljudnivå. 

Felkällor: Det är väldigt svårt att få fram en bra slutsats ifrån detta. Det var väldigt svårt att mäta på de olika lektionerna eftersom vi bara kunde gå iväg och mäta från våra NO-lektioner. Då blev det svårt att hitta ämnen att jämföra emellan. Det kan även bli fel i resultatet beroende på vad man jobbar med under just den lektionen. För att få fram ett helt korrekt resultat skulle man kanske behöva mäta under samma lektion i en hel termin. För att få reda på mer om Gunnesboskolans ljudmiljö skulle vi även behövt mäta hos alla klasser på hela skolan och sedan dra ett snittvärde på alla klasserna. Men eftersom det inte fanns tid till det valde vi två klasser att jämföra med. 

NO-lektion, slöjdlektion, matsalen, labb

Ljudets hastighet

Ljud

5 små labbar

Vi hällde upp kalkvatten i ett glas och blåste sedan ut genom ett sugrör i vattnet. 

Kalkvatten grumlas utav koldioxid och blir till CaCO3

Vi kollade lite på hur hjärtat såg ut inuti.  

Genom att hålla armen neråt och sedan klämma uppe på den allt man hade så trädde venerna fram.  Man kunde känna små, små klumpar i dom. Det var venklaffar. 

Vi använde ett stetoskop för att kunna lyssna på ryggen. Jag kunde bara känna när personen andades men inga hjärtslag.

Muskler

Arbetskamrater: Gustaf och Hedda

Labbrapporter topp 3

Första plats
Andra plats
Tredje plats

Puls och andningsfrekvens

Syfte: Titta på hur puls och andning reagerar vid ansträngning. 

Mtrl: Försökspersoner, trappa (kan var andra saker men kroppen måste ansträngas), stoppur, papper och penna (alternativt dator)

Utförande: Försökspersonen förbereddes för undersökningen (ta gärna på träningskläder). En trappa hittades och dit gick vi med något vi kunde anteckna resultaten på och även ett stoppur (finns på de flesta mobiler). Vilopulsen/Normalpulsen mättes först och sedan den normala andningsfrekvensen. Det skrevs ner på datorn. I tre minuter skulle sedan försökspersonen springa upp och ner i en trappa i 100%. Efter en minut stannade vi stoppuret och försökspersonen stannade (vilade inte) för att mäta sin puls och sin andningsfrekvens. Både pulsen och andningsfrekvensen togs i 10 sek och multiplicerades sedan med sex så att vi fick pulsen och andningsfrekvensen för en minut. Stoppuret sattes igång och undersökningen fortsatte. Efter ytterligare en minut stannade vi stoppuret och pulsen och andningen mättes ut på samma sätt igen. Efter den tredje och sista minuten mättes pulsen och andningsfrekvensen ut igen och sedan fick försökspersonen vila. Pulsen och andningen fortsatte att mätas efter varje minut ända tills den normala pulsen och andningsfrekvensen var tillbaka. Samma sak gjordes sedan med en annan försöksperson. Ett diagram ritades sedan i programmet Numbers för att jämföra resultaten. 

Resultat: Diagram

Slutsats: Ju större skillnad det är mellan vilopulsen och maxpulsen, desto bättre kondition har du. Din puls ska alltså gå upp snabbt, och sedan när du sätter dig och vilar efter de tre minuterna, då ska din puls sjunka snabbt. Så om man skulle jämföra mellan mig och Karolina så kan man se att den som har bäst kondition av oss är jag. Min puls gick upp snabbt och gick sedan ner till min vilopuls ungefär på en minut. Karolinas gick inte upp alls mycket men den sjönk snabbt. Om man tittar på resultatet över Grupp 2. Så kan man se att den blåa kurvans (Karolina) och gula kurvans (Hedda) maxpuls inte var långt ifrån vilopulsen. Det tyder alltså på sämre kondition. Rasmus fick upp sin kurva ett stort steg upp efter 2 min. Gustaf och Eriks kurvor steg snabbt och mycket och det tyder på bra kondition. Men de kunde inte sänka pulsen så snabbt, vilket tyder på dålig kondition. Så man kan säga att de har bra kondition. Samma sak gäller Rasmus. Den gröna kurvan i Grupp 2s resultat och den blåa i Karolinas och Marias (Maria) tyder på bra kondition. Kurvan höjs snabbt och sänks också snabbt. 

Så man kan säga att om konditionen är bra så ska kurvan höjas snabbt och det ska vara stor skillnad mellan max- och vilopuls. Kurvan ska sedan gå neråt snabbt när du sätter dig och vilar. Om detta inte är fallet, har du inte så bra kondition och måste träna upp den för att den ska bli bra. 

Ingen av oss andades speciellt mycket. För att sänka pulsen snabbt ska man ta långa och djupa andetag. 

Felkälla: Min försöksperson (Karolina) hade en aning ont i knät så hon kunde inte köra max under de tre minuterna. Det kan göra så att man lätt för fel Resultat. Ni kan se i hennes diagram att hennes puls inte ökade speciellt mycket. 

Syfte: Sifferbehandla och rita diagram i programmet Numbers. 

Mtrl: Pinne, våg, såg, täljarkniv, måttband, dator (Numbers).

Utförande: Vi gick ut i skogen och hämtade en ganska tjock pinne. Den torkades sedan av så att allt smuts försvann. Tyngdpunkten mättes sedan ut med hjälp av en kniv. Pinnen lades på knivsegget och där pinnen inte tippade, där sågade vi sedan pinnen så att pinnen delades i två. Dom vägdes sedan på en våg och mättes även med ett måttband. Resultaten skrevs in i programmet Numbers, där även längden multiplicerades med vikten. Vi bildade sedan stapeldiagram i samma program, Numbers. 

Resultat: 

Grupp 2s resultat

De med störst vridmoment i Grupp 2.

Medelvärde på Grupp 2.

Slutsats: Om du har varit ytterst noggrann och hittat tyngdpunkten så ska dina staplar som visar längden x brädden vara exakt lika höga. Dina pinnar behöver inte alls väga lika mycket, eller var lika långa, bara de blir samma produkt när du har multiplicerat dom tillsammans. I grupp 2 så var det ingen som hittade den exakta tyngdpunkten, men det var vissa som var väldigt nära. I ca 7 av 14 fall blev staplarna någorlunda jämna. Det motsvara r alltså 50% av Grupp 2. Medelvärdet på Grupp 2 bevisar att vi inte hittat den exakta tyngdpunkten i alla grupper, då man kan se att stapel 1 är en aning kortare än stapel 2

Felkälla: Diagrammet kan lätt bli fel om man inte särar på de som har väldigt tunga och långa pinnar från de som har mindre tunga pinnar som väger mindre. Annars blir det lätt så att det tunga och långa pinnarna trycker ner dom lätta och korta pinnarna och det blir då svårare att få fram ett resultat och en slutsats.

H2O's kokpunkt

Syfte: Att mäta temperaturökningen i 200ml H2O under loppet av högst 20 min.

Mtrl: 

Trefot 

Trådnät 

Bägare 

Mätcylinder 

H2O

Tidtagare 

Termometer 

Brännare

Tändstickor

Utförande: Vi tog fram allt material och satte upp det (se bild 1). Sedan hämtades en bägare med 200cl vatten. Vi vred sedan på gaskranen så att gasen sattes igång. En tändsticka var då redo att skapa en låga. Trefoten med trådnätet sattes över lågan och bägaren sattes sedan överst. En termometer låg hela tiden i bägaren för att kunna mäta temperaturen efter varje minut. Vi tog foto och filmade undersökningen. Vi höll på tills termometern visade samma temperatur tre gånger i rad. Efter vattnet haft samma temperatur tre gånger så mätte vi upp vattnet och tittade på hur mycket vatten det fanns kvar efter kokningen. 

Resultat: I början steg temperaturen väldigt snabbt, sedan saktade den in och tog sig långsamt uppåt. Efter 7 minuter var temperaturen 65 grader och då började det synas små bubblor i bägaren (se film tid: 00-10 sek). Vid 12 minuter satte vattnet fart och steg från 58,5 till 87, då det även började ryka (se film tid: 24-32 sek). Efter 20 minuter hade vårt vatten haft nästan samma temperatur tre gånger (97, 96,5 97, vattnet kokade då (se film tid: 16-32 sek) . Vi mätte då upp vattnet och såg att endast 171cl fanns kvar i bägaren. 

Slutsats: H2O kan inte få en temperatur som är högt över 100, eftersom 100 är dess kokpunkt. De håller sig runt hundra. Varför vatten hade försvunnit var för att det hade gått om från flytande form till gasform. Sedan varför vårt vatten tog så långt tid på sig att nå upp till ca 100 grader kan bero på att vår låga vart svag. Vattnet börjar att koka för att molekylerna blir varma, de börjar sprida ut sig och röra sig mer och mer ju högre temperaturen blir. 

Men ju mer vattenånga som stiger, borde inte vattnets temperatur stiga snabbare då? Jag trodde det, men det stämde inte. För oss var det tvärtom. Vattnets temperatur steg långsammare och långsammare ju längre tiden gick. Ju närmre den kom sin kokpunkt, desto långsammare steg den.

Bild 1. Uppställning av MTRL.

Linjediagram över resultat

Perfekta rapporter

Laboration, Det naturliga ljusets spektrum 2012-02-10

Syfte: Undersöka vilka färger vitt ljus består av.

Mtrl:

Optisk bänk

Lampa

Elkub

Lins +10

Spalthållare

En lodrät spalt

Prismabord

Prisma

Färdfilter (röd och blå)

Muffar (4st)

En vägg eller en annan plan yta

Rött färgfilter

Blått färgfilter

Utförande: Vi satte upp materialet enligt instruktioner (se bild 1). Vi satte sedan på lampan så att vi kunde se hur ljuset bröts. När vi sett det synliga spektrumet så satte vi det blåa färgfiltret framför lampan och tittade på vilka färger som försvann och vilka som stannade kvar. Vi gjorde sedan samma sak med det röda färgfiltret. Vi fotograferade sedan resultaten. (se bilder)

Vi tog sedan ett spectroscope och tittade vad som hände när man riktade det mot solen eller en glödlampa.

Bild 1. Vi satte upp materialet såhär.

Resultat: När vi riktade den vita ljuset mot prisman så kunde vi se det synliga spektrumet. Färgerna bröts olika mycket och därför kunde vi se de olika färgerna i spektrumet, röd, orange, gul, grön, blå, indigo och violett (se bild 2). Om vi vred på prismat så flyttade sig spektrumet.

När vi hade det blåa filtret framför så försvann de röda, orangea och de gula färgerna, endast de blåa nyanserna blev kvar (se bild 3). Om vi gjorde samma sak fast med det röda filtret så blev endast de röda nyanserna kvar (se bild 4)

Bild 2. Det synliga spektrumet.

Bild 3. Blått färgfilter.

Bild 4. Rött färgfilter.

När vi riktade stectroscopet mot solljuset så såg vi ett bandspektrum (se bild 5). Vi gjorde samma sak, men riktade istället stectroscopet mot en glödlampa. Då kunde vi se ett linjespektrum (se bild 6).

Bild 5. Bandspektrum

Bild 6. Linjespektrum.

Slutsats:

Vitt ljus är en blandning av sju olika färger, som alla har olika vågländer. Så om man riktar vitt ljus mot ett prisma så bryts färger olika mycket. Violett bryts mest och rött bryts minst. Man kan se de olika färgerna för att de bryts olika mycket. Det ljuset som innehåller mest energi bryts mest. 

När man sätter ett färgfilter framför lampan så kan bara de strålarna som har samma färg. De är bara de som kan passera.

Felkällor

I det blåa färgfiltret var inte så tätt, det gjorde så att man kunde se en skymt av det röda ljuset. 

Det synliga spektrumet.