YMCA Family Center

I’ve watched a documentary about homeless people. It was about an organization where they help homeless families. They have spent more than 1 million dollars for this place where 50 homeless family can live. In August 18 they had over 100 families who lived there. They take care of families so they have a place to stay! It has happened more than a thousand times that a family has showed up and they hadn’t enough place for them so they had to say no. They had to make other arrangements, talk to motels and hotels. Most of the families have kids, one of the parents have lost his or hers job and obviously they had to sell their house because they hadn’t enough income. Certainly one parents income wasn’t enough to support one family. All the kids love the YMCA Family Center since they can play with other kids in the kids club. Approximately 1.5 million children are homeless each year. 

I was scared how it was gonna be like here, said one of the children who now lives at the YMCA Family Center. Now she is cheerful every time she goes to the kids club to meet all the other kids. 

The parents to the kids often say they don’t want to tell their kids the truth, that they actually are homeless. To raise a family with nothing, not even a home or enough money to buy anything to their kids, takes immeasurable strength. At the Family Center they get some help to get back on the road, maybe get a job or so. 
But most of the parents still believe that the best way to get trough every day is to smile. 


Klicka här för att se filmen!

Biuretsprov

Bra att komma ihåg:

Protein + lika mycket NaOH + några droppar CuSO4 = lila

Blindtest med vatten = ljusblått

Stärkelse

Droppa Jod på en potatisbit = blir brunt/mörkt

Blanda potatismjöl, vatten och jod = svart/lila

Blindtest med vatten = gult/orange

Fett torkar snabbare än vatten.

Kort slutsats: Ifall du använder dig av biuretsprov så kommer protein bli lila. Samma sak med stärkelse, lila/svart.

Vad ska man lita på?

Vad ska man lita på?

Jag står framför spegeln och tittar mig själv i ögonen. Varför står jag här? Varför ägnar jag min tid till att syna alla mina dåliga sidor? För enligt mig är det precis vad spegeln är till för. Vi lär oss hur vi ser ut, men vet vi hur vi uttrycker oss med vår kropp? Jag, en femtonårig själ, med en hjärna fylld av tonårstankar, har absolut ingen aning om hur jag använder min kropp när jag pratar eller tänker. Men jag vet mycket väl att ingen känner mig förrän de har pratat med mig, om ens då. Frågan är då, kan man lita på andra människors kroppsspråk?

Många tror att kroppsspråket gör det du säger mycket tydligare, men jag har valt att se det lite från en annan synvinkel. Ifall du är medveten om hur du uttrycker dig med kroppen kommer det vara svårt att tyda dina känslor. Du kan helt enkelt gömma dina känslor långt inne, stänga in dem, för med hjälp av ditt kroppsspråk kommer ingen, i de flesta fall, kunna gräva i dig och hitta dem. Ifall du har ett tydligt kroppsspråk som inte visar någonting annat än det du vill att det ska visa, så kan du gömma dig bakom det. Det finns många som är så sjukt självmedvetna men aldrig någonsin ens kollar på dig eller slänger ur sig ett ”hur mår du?” när du kliver in i klassrummet eftersom du inte gråter bara för att du är ledsen. Ifall du ler, så tror de flesta att du är okej. Men ni? Ingen vet hur jag känner, förrän de har hört mig säga något som är sant. 

Alla människor skaffar sig snabbt en uppfattning, antingen medvetet eller omedvetet, om andra personer. Du skaffar dig en uppfattning om deras språk, hur de rör sig eller hur de klär sig. Det finns normer som talar om hur tjejer ska röra sig, prata eller gå likaväl som det finns normer som berättar om hur killar ska göra saker. Den stereotypa kvinnan ska röra sig elegant och absolut inte klumpigt, du ska använda ett vårdat språk och ifall du ens tänker tanken att sitta med benen isär så dömer folk dig till någon du kanske inte är. Därför tycker jag, att kroppsspråk är väldigt lätt att misstolka och kan ibland leda till att folk drar slutsatser om vem du är, innan du ens har hunnit öppna munnen. Att behöva tänka på att man är tjej eller kille innan man pratar känns fel. Språket blir ju lite en del av din identitet. Ifall du svär mycket anses du som kaxig och tvärtom. Vårt samhälle har byggts upp på ett vis där killar använder vissa uttryck och tjejer använder andra. Ifall en kille skulle använda sig av en ”tjejig röst” och andra ”tjejiga” uttryck, så skulle han snabbt bli dömd för att vara fjantig eller pinsam. Varför? Jag vet inte. 

Jag vet själv att jag är väldigt bra på att gräva gropar inuti mig, kasta ner känslorna och täppa till hålen. Alla har saker inom sig som ingen vet om. Jag kan ignorera dig med hela min kropp, min blick och med mina ord och du antar att jag inte tänker på dig. Ingen kommer någonsin få veta att min femtonåriga hjärna går på högvarv bara för att du går förbi. Ingen vet säkert, ifall jag inte berättar det för dig. Mitt kroppsspråk ljuger för dig och du tror på det. Du litar på mitt kroppsspråk. 

Så klart så går det ju från person till person hur mycket man väljer att dölja sina tankar och känslor med hjälp av sitt kroppsspråk. Vissa människor är så lätta att tyda, de ger utlopp för sina känslor med hjälp av sitt kroppsspråk. På så sätt kan jag lätt få reda på hur de mår, utan att ens fråga. Men frågan är då, varför litar folk mer på kroppsspråket än de folk säger med ord? En fråga som enligt mig, är mycket svår att svara på. Vi lär oss att man kan lita mer på kroppsspråk än på ord och på så sätt så gör vi det. Ifall någon är omedveten om sitt kroppsspråk så är det väldigt lätt att läsa hur personen mår eller vad den tycker bara genom att titta på dess ansiktsuttryck. Men de personerna som är medvetna om sitt kroppsspråk kan vara väldigt kluriga att läsa av. För mig som människa, är det väldigt svårt att veta ifall folk är medvetna eller omedvetna, eftersom jag inte litar på folks kroppsspråk i vissa fall. Det är svårt att veta när man inte ska lita på folk och när man ska det. Magkänslan är något jag brukar följa när jag inte riktigt vet ut eller in. Jag vill inte vara en människa som folk tror är kall på både insida och utsida, men jag vill heller inte vara alldeles för blåögd. 

Det finns ju dock olika slags kroppsspråk. Du kan använda dig av gester med hjälp av armar och händer som du använder hela tiden, omedvetet. Det använder du oftast för att förstärka vad du tycker och tänker. Ifall du vill att någon ska gå någonstans så kan du säga ”gå dit!” samtidigt som du pekar med din hand. Det är inte gesterna jag pratar om. Jag pratar mer om de lite avlägsna kroppsspråket, hur nära du går andra personer eller hur ditt ansiktsuttryck ser ut. Sedan finns de ju kroppsspråk som i olika kulturer betyder olika saker, t.ex kyssar. I vissa kulturer kysser du okända folk på kinderna när du hälsar och i vissa används bara kyssar till nära och kära. 

Jag ställer mig frågan igen, framför spegeln, kan man lita på folks kroppsspråk? Nej det tycker inte jag, för du måste lära känna dem på insidan, för att veta vem dem är. Men ibland, istället för att stänga in känslorna, kanske du ska försöka prata om hur du känner, för ibland är livet faktiskt inte så allvarligt som det framstår i dina tankar. 

Trommesprov

Syftet med laborationen var att bevisa enkla sockerarter.

Utförande:
1. Gör ett varmvattenbad med hjälp av en bägare och en trefot. Använd dig av en brännare.
2. Fyll 4 st provrör med 3 cm H₂O
3. Blanda i 3 tsk Laktos i ett av provrören. Gör samma sak i de andra provrören, fast använd Maltos, Sackaros och Glukos.
4. Droppa i 5 droppar av CuSO₄ (Kopparsulfat) och 5 droppar NaOH (Natriumhydroxid)
5. Rör om ordentligt.
6. Lägg sedan i provrören i varmvattnet och vänta på resultat.

Resultat:
I tre av provrören ändrades färgen, i ett så hände ingenting

Slutsats:
Maltos, Laktos och Glukos kan bevisas som enkla sockerarter med hjälp av Trommesprov. Ifall det sker en reaktion när du testar någonting med Trommesprov så har du bevisat att det är en enkel sockerart.
Vi har även bevisat att Sackaros inte är en enkel sockerart då den inte reagerade. Sackaros är en dubbel sockerart.

Felkällor
Eftersom vi blandade med samma pinne i alla provrören så fick vi fel resultat en av gångerna, det är på så sätt väldigt lätt att inte få rätt. Det är viktigt att undvika att det kommer i andra saker i provrören än det som ska vara där.

Slutresultatet

Utvärdering

Jag har under några veckor arbetat med ett plagg som först var menat att bli en jumpsuit/byxdress men som sedan blev en kort t-shirt.

Det jag först gjorde var såklart att rita upp en skiss på min jumpsuit och jag valde sedan ett tyg som jag tyckte var passande. Jag valde ett tyg som inte var elastiskt vilket blev en stor nackdel senare i processen. Jag blev inspirerad av en bild på internet där någon tjej hade på sig ett liknande plagg. Det såg somrigt ut!

Efter att jag ritat skissen så började jag klippa ut de olika delarna från olika mallar. En t-shirt och ett par byxor alltså! Jag behövde även klippa ut armarna till t-shirten för sig. Det var nu dags att börja sy ihop. Det första som syddes ihop var de två olika delarna så det blev till ett plagg. Det gällde att vara uppmärksam så man både tvärnålade och sydde räta mot räta. Jag sydde med raksöm. Jag sydde sedan högst upp på t-shirten (ärm) så att jag kunde hänga plagget över mig. När jag visste att det passade så sydde jag först ihop grenen längst ner på byxan och sedan kunde jag sy ihop plaggets sidor. Även här räta mot räta, men eftersom det redan låg rätt så blev det lättare!

När allt det var gjort så insåg jag att detta inte skulle bli något bra plagg. Det största misstaget var nog att jag inte valde ett elastiskt plagg och det blev då mycket oskönt att både ha på sig och ta på sig. Men jag valde ändå att sy på ärmen på t-shirten för att få en bättre helhetsbild över hur det skulle bli. Efter det så var jag helt säker på att det inte skulle bli snyggt. Det kändes lite tråkigt att behöva klippa av byxdelen för att bara göra en t-shirt. Jag hade ju ändå ägnat mycket tid på min jumpsuit. T-shirten skulle jag säkert kunna ha hunnit göra klart på bara några enstaka lektioner. Men tja, man lär ju sig av sina misstag och denna gången blev det inte riktigt bra!

Det fanns fortfarande lite saker som jag var tvungen att fixa till med t-shirten. Jag behövde lägga upp den med enkel fåll. Anledningen till att jag inte körde på dubbel fåll var för att t-shirten skulle bli alldeles för kort. Jag sydde fåll både vid halsen, armen och längst ner. Sedan var den klart!

Resultatet blev ju, såklart, inte som jag hade tänkt mig. Jag kan inte precis säga att jag blev nöjd med resultatet, men det kunde varit värre. Jag var lite besviken för att jag inte hade kunnat åstakomma mer på så många lektioner. Men som sagt, man lär sig ju av sina misstag!